Det varnades for storm igen, sa jag ordnade skjuts in till banken med E. Och nu ar det helt klart: Konto, aktiverat betalkort samt tillgang till internetbanken i skatteparadiset Bermuda! Lite coolt pa nat vanster, eller hur? :)
Darefter uppsokte jag Hamiltons bibliotek for att bli en samhallsmedborgare pa riktigt. Brukar se till att skaffa lanekort ganska pronto pa de stallen jag kommer till eftersom jag lider av den grava obotliga akomman multi libris loco. Nu visade det sig att pass och en bekraftelse pa att jag bor pa en adress i Bermuda inte rackte. Far aterkomma med arbetstillstand ocksa. Det ar mycket formaliteter har. Strosade runt pa biblioteket ett tag och insop atmosfaren och planerade vilka bocker jag ska lana vid nasta besok. (Det ar sant. Jag gjorde faktiskt det. Jag sa ju att jag ar illa daran. ;) Dax for nagra stodmoten hos Anonyma BiblioteksBeroende).
Allvarligt talat sa kan man fa veta en del om ett samhalle utifran dess bibliotek. Hamiltons bibliotek var pyttelitet med svenska matt matt. (En ring over forsta a:t, tva streck over andra.;)) Mangden bocker var nog aningen fler an pa Petri (gymnasieskola, min ordinarie arbetsplats). Avdelningen for "romantic novels" var pataglig. Det fanns ocksa tva hyllor bara med "novels by black authors" (nej, vanta, det var i bokhandeln). Det fanns blott atta sittplatser vid tidskriftsavdelningen och bara ett 25-tal tidskrifter, varav den ena var Good Houskeeping. Bland de nya bockerna (ca en och halv hyllmeter) sa fanns fyra(!) faktabocker om brollop/aktenskap. Den ena hette "Cooking for Newlyweds". Festligt hur kunskapsbehovet varierar i olika kulturer, inte sant?
Sedan botaniserade jag ytterst tveksamt i flera av stadens affarer och gallerior. Tveksamt, delvis for att mitt ofrivilliga kopuppehall pa ett halvar kraftigt dampat mitt kopbehov, men framforallt for att det ser ut som skyltfonstren Gud glomde. Dessvarre sa var vare sig sjalva lokalerna, upplagget eller utbudet inne i butikerna ett dugg battre i de flesta fall. Jag borjar forsta varfor unga manniskor lamnar on for att inte komma tillbaka.
Nu maste jag vadja till eventuella lasare av bloggen: OM jag skulle komma tillbaka till Sverige i tantfladdriga blusar med obskyra monster (prickar over o) och obefintlig passform maste ni lova att ga samman och se till att jag OMEDELBART tas om hand och far hjalp. Kosta vad det kosta vill, som Emils pappa sa. Det slar mig nu att att jag fortfarande inte fyllt i ett donationskort - slappt, Karin, slappt! - och jag inser att jag ocksa borde fylla i ett kort for tillatelse av lobotomi om jag i ett svagt ogonblick skulle dras ner i ett svart hal av borttappat omdome och handla i nagon av de kladaffarer jag haft oturen att stifta bekantskap med idag...
En betydligt trevligare bekantskap var Hamiltons "City hall". Frasch och fin byggnad bade in- och utvandigt innehallande ett utmarkt galleri som bl a visade en utsokt samling impressionistiska verk, framst av amerikanska konstnarer, med manga motiv fran Bermuda. Gratis! Dit ska jag ga igen.
Dar jag lunchade blev jag antastad (nae, inte riktigt) av en bermudiansk man som jag bytte mejladress med. Han tipsade mig om ett himla trevligt och otroligt avspant cafe dar jag fikade nagra timmar senare, Rockaway Island. De skandinaviska damerna - the expats - jag at med haromkvallen har flera ganger sagt hur otvunget och avslappnat sallskapslivet ar pa Bermuda och hur latt det ar att lara kanna nya manniskor. Min erfarenhet hittills ar att det stammer.
Jag har idag gladjande nog fatt tag i en "omvandlare" for elen sa nu ar kamerbatteriet antligen laddat och det kommer att leda till fler foton har framover! Tjoho!
Beslutade mig for att testa det kommunala transportnatet i form av buss for att komma hem fran stan. Det gick alldeles utmarkt och det var intressant att studera manniskorna pa bussen. Det finns gott om original har och ett av dem hade funnit sig tillratta pa bussen. Langst fram satt en utbytbar skylt som avslojade att "the operator of the bus is.." + chaufforens namn. Trevligt, tyckte jag.
Faktum ar att jag forutom apostlahastarna, buss och skoter kan ta mig till Hamilton meddels en farja som gar over viken. Vi har en farjehallplats strax bortom "var" tomt. Enda problemet ar att vi bor langs en av Bermudas farligaste vagstrackor, enligt E, sa det ar lite knepigt att ga dit. Vagen ar smal, krokig, tidvis hart trafikerad och dessutom kantad av murar, sa visst ar det en olamplig promenadvag.
Det har vaxelvis varit soligt och regnigt idag, med harliga 20 grader och nar jag kom hem fran stan sa tog jag skotern och akte till botaniska tradgarden for att springa. Jag korde forst at fel hall, (OBS! Ej fel korriktning, tack och lov!) sa det blev en langre vanda an jag tankte. Sedan visade sig deras botaniska tradgard vara bara aaaningen storre an Hamiltons bibliotek, sa det blev till att springa lite pa vagarna runtomkring ocksa. Maratonloperskan jag namnt tidigare sa att hon har en van som jobbar just pa botaniska och som garna tar sig an en svenska att springa tillsammans med, sa jag far val hora av mig till honom om jag ska fa nagon ordning pa min loptraning.
Kul att kora skoter idag ocksa! Blasigt, dock. Fantastiskt anda, att man kan lura hjarnan att tycka att det ar ganska sjalvklart att kora vanstertrafik efter nagra dagars umgange med tanken pa det! Nar jag kom tillbaka fran min lop- och skotertur strax efter sex pa kvallen sa anmalde jag mig hos mina arbetsgivare och tillika tillfalliga foraldrar som satt och tittade pa TV. Anade att de ville veta lite om min forsta dag pa egen hand.
E sa att H hade varit orolig for mig. Han blev lattad att se mig vid liv igen och hade garna sett att jag avgett livstecken tidigare under dagen, medan E hade forsokt intala honom att jag ar en "mogen kvinna som kan ta vara pa sig sjalv". Jora. Sa ar det ju. De flesta dagar i veckan i alla fall. Tyckte det var gulligt att han hade bekymrat sig for mig.
Nu ska jag hoppa i sang. Det stormar ute och det ska bli skont att krypa ner under tacket till ackompanjemang av den verkliga blassektionen.
Tanker pa er darhemma och skickar massor av kramar att fordela efter behov! ;)
No comments:
Post a Comment