Sunday, August 1, 2010

Bátfärd och badbestyr

Himmelriket stavas Rapperswil pá tyska och ligger blott tvá timmars bátfärd härifrán (frán Zürich alltsá). Jag skrev pá Facebook att jag haft en jobbig dag idag eftersom jag sett fler smärtsamt vackra vyer än jag egentligen kan hantera. Och ... jo, sá är det. Schweiz är som bekant inget stort land, men det är nästan löjligt sá mycket fint schweizarna lyckats klämma in innanför rikets gränser. Sluga rackare, det där...

Min lediga dag - som rákar vara Schweiz födelsedag - har till stor del tillbringats pá väg till eller i Rapperswil, en ort i södra änden av Zürichsjön. Vädret har varit strãlande och trots viss insmörjning med solkräm sá blev det vissa delar töntig bränna idag, i o m bátfärden. Om bara datorn i hotellets business center och min nyinköpta kamera hade velat samarbeta sá hade du som läsare fátt en bättre förstáelse för hur plágsam min dag verkligen har varit. Jag har sett snötäckta berg i fjärran, prunkande vinodlingar, glittrande, sáväl som smaragdgrönt vatten, konstfulla kyrktorn och alptypiska villor med brutna trätak, schweiziska flaggor i mängder, kor pá bete pá brant alpäng, klarblá himmel med fotovänliga cumulusmoln och sá väldigt mycket mer. Det har m a o varit en mycket givande dag med gott om visuella intryck att smälta.

Fast en av dagens absoluta höjdpunkter hade inte med alla "kodak-moments" att göra, utan var när en kvinna frán Schweiz italienska del som jag sprákade lite med pá tyska undrade om jag kom frán den norra delen. Ha ha!!! Jag hade i o f s inte hunnit säga sá mánga meningar dá, d v s göra sá mánga spráktabbar än när hon sa det, men det omedvetna berömmet sög jag i mig. Den sortens komplimanger lägger jag pá minnet (pá det beständiga minneskortet, till skillnad frán en massa annat jag tror att jag ska komma ihág (apropá minne tar jag mig här friheten att fritt citera allas vár omvände hjälte, farbror Melker: "Jag vet att det är nágot jag har glömt, men jag minns inte vad det var."). Schweden ja, den norra delen av Schweiz... ;) Folk brukar ju ändá blanda ihop Sverige och Schweiz sá vi kunde väl lika väl vara nágon slags enklav eller koloni till Schweiz, eller tvärtom?

Jo, det máste jag berätta: Tills för nágon dag sedan sá har jag tvättat upp de kläder jag behövt i handfatet. Mm, bor pa femstjärnigt hotell, men lämnar inte bort kläderna för tvätt... Känns lite fánigt, tycker jag. att lämna bort dem, alltsá. Gillar att sköta sánt som tvätt av mina kläder själv och sá inser jag ju att det inte kostar gratis att lämna bort.

Häromkvällen när jag skulle lägga mig i badet sá tittade jag ner pá vattnet jag spolat upp och sedan pá pásen med smutskläder som stod under handfatet. Jag funderade allvarligt för ett ögonblick pá att göra en Crocodile Dundee, schweizisk version, och ta med smutstvätten i badkaret. Log át tanken pá scenen som spelades upp för mitt inre. Men valde efter en kort överläggning med mig själv att lösa tvättfrágan pá annat sätt.

Náväl, ett par kvällar senare talade jag med nágra mig mycket närstáende hemma i Sverige, nämligen mina föräldrar, som uppmanade mig att lämna bort tvätten till hotellets tvätteri. Mm, det verkade onekligen ha sina fördelar. Lämnade efter moget övervägande ;-) en páse med tvätt i mitt rum pá förmiddagen igár och pá kvällen när jag kom tillbaka frán jobbet hade tvätt-tomten redan varit där och lämnat av ett gäng paket! (Det kändes faktiskt lite som julafton! ;)) Mina trosor och strumpor lág i en korg med silkespapper, ihopvikta och omlindade med pappersband med hotellets namn. Knappt sá jag kan med att "förstöra" paketeringen och använda dem fler gánger... Fantastiskt (dyrt oxá, för den delen)!

Ja, det som var ett stort steg för mig skulle kanske inte i ögonen pá övriga jordens befolkning betraktas som ett genombrott, men jag blev lycklig i alla fall! :-)

Oj, vad klockan är mánga redan, snart elva... Hm, jag tänkte inte att jag skulle sitta här och skriva riktigt sá länge - som vanligt. Min plan var att gá ut och nosa pá nationaldagsstämningen, spana efter fyrverkerier, som jag hör är i gáng, och ta ett glas nágonstans, men ett rejält áskväder drog över hotellet precis när jag skulle gá ut. Och eftersom conciergen pá min förfrágan om hur länge ovädret skulle hálla pá, svarade: till tolv minuter i tio, sá tänkte jag att dá umgás jag med datorn till dess, och det var ju ett tag sedan... Men jag har eftermiddagsskiftet pá kliniken i morgon sá jag tror att jag gör ett ryck pá stan nu. Ade!, som de säger här. (Schweiziska varianten för franskans adieu.)

4 comments:

  1. Vad glad man blir av att läsa dina inlägg! Du skriver bra och underhållande och det känns lite som att man är där med dig. Stor kram Mirjam

    ReplyDelete
  2. TACK, Mirjam och kram tillbaka! Jätteroligt att ha dig (och övriga som läser bloggen) med pá min turne! Det betyder mycket för mig!

    ReplyDelete
  3. Hej Karin!

    Nu har jag hittat till din blogg igen och läst ikapp en del, men har mycket kvar. Herregud...vilket äventyr du är ute på! Känns väldigt fjärran från mitt nyfunna spädbarnsliv..(som visserligen är underbart på sitt sätt men ack så oglamouröst! :)

    Stor Kram Frida

    ReplyDelete
  4. Välkommen tillbaka, Frida! Kul att ha dig med igen! Kan trösta dig med att även det här livet innehåller gott om oglamorösa inslag och i mina öron låter spädbarnsliv rätt härligt, om än väldigt sömnigt... ;)

    Kram!

    ReplyDelete