I fredags förmiddag seglade jag in till stan (Hamilton) på min silvergråa springare för några ärenden. På väg tillbaka ut ut stan var det otroligt tjocksmock fullt med köande bilar och skotrar samt poliser som okynnigt viftade mig i andra riktningar än jag önskade åka. Det tog med andra ord tid att komma hem. Hade helt glömt att Bermudas nya politiska ledare, premier, skulle installeras då. Därav trafikproppen och säkerhetspådraget.
På kvällen tvingade jag ut mig på barhoppning på egen hand. Det blev en riktigt intressant kväll/natt/morgon. Jag betade av några ställen längs Front Street innan jag landade i baren på ett av Hamiltons mest kända hotell. Där drack jag för omväxlings skull färgglada drinkar och råkade så småningom i slang med en man, D, som precis haft en spelning på hotellet. När vi pratat ett tag erbjöd han att ta med mig till några andra ställen i Bermuda som jag ditintills inte hittat till. Efter en färd genom några av Bermudas aningen sämre kvarter kom nyfiken i en strut och hennes eskort fram till "båtklubben" vid North Shore där D trodde att han skulle bli mottagen som något av en kändis, som den grannskapets musiker han tydligen är. Nu blev det inte alls så. Det var nämligen jag som fick all uppmärksamhet. Inte så konstigt kanske, eftersom som jag sa till D: "Well, I'm the only whitey here". Jag hade alltså hamnat på en svartklubb.
Moahahahahaha, vilket dåligt skämt! Sorry. Kunde inte motstå. :)
Tillbaka till storyn. Vi stannade inte så länge på båtklubben utan åkte vidare till ett ställe med livemusik i utkanten av Hamilton, Shines. Ett riktigt bra band var i full gång när vi kom dit och där stannade vi ett tag. Kul! Där var jag inte lika ensam om att vara vit. Men i klar minoritet. Det var en intressant upplevelse. Minst sagt. Kvällens begivenheter inbjöd till nya tankegångar och jag gillar att få vidga vyerna, på flera sätt.
Väderprognosen för gårdagen, min lediga dag, var inte särskilt bra, så jag blev glatt överraskad när ett härligt strandväder tog form. Det kändes helt fantastiskt att på den sjunde november kunna susa fram på skotern i bara sommarklänningen (och du får då ta med den enorma fartvinden när jag är ute och fräser i beräkningarna ;)). 25 grader och sol är ju alldeles underbart på en novemberdag, eller hur? Visserligen var det blåsigt, p g a ännu ett tropiskt oväder från Karibien, vilket syns på ett av fotona. Men en av fördelarna med Bermuda och dess litenhet är att om det blåser från söder kan man snabbt och lätt ta sig till norra kusten istället. Väldigt praktiskt!
Jag åkte till St George's, ön i nordost, där de första landstigarna och bosättarna slog sig ner. Raka vägen ut dit tar gissningsvis 30-40 minuter, men det förblir en gissning, för jag lyckas aldrig åka raka vägen någonstans utan att stanna och fota, snoka lite och växla några ord med en förbipasserande. Jag nådde inte stranden vid St Catherine's fort förrän ca två timmar efter avfärd från huset. Men då hade jag bl a stannat till inne i St George's för att gå in i St Peter's Church som äntligen var öppen, den äldsta anglikanska kyrkan fortfarande i bruk i den västra hemisfären.
När jag solat och badat ett par timmar åkte jag tillbaka till St George's för att besöka deras Old Towne Market och äta lunch. Det var trevligt och gott - och att kunna sitta på en uteservering vid havet i november! Det är skönt att vara tillbaka i Bermuda på flera sätt. Ett är att köpdjävulen som ständigt satt på axeln och frestade mig när vi var i Schweiz trillade av nånstans över Atlanten. Här finns nästan inget jag vill ha. Krimskramset på marknaden var just krimskrams, om än hemgjort, som fick mig att le och undra över vilka som kunde tänka sig att handla sånt jox. Men vi tycker olika och tur är väl det. Det är i alla fall befriande att slippa konsumtionslusten ett tag.
Klippning i morgon. Igen. Varje ny klippning blir dyrare än den förra. Är uppe i rena rama fantasisummor vid detta lag. Men det passar ju fint när jag ändå är i detta lilla "låtsasland". Frisören jag bokade tid med idag blev i det närmsta extatisk när han beundrade min schweiziske frisörs verk: "Oooh, I'm sooo excited to get to cut your hair tomorrow!!!" Det blir säkert bra. Det är hur som för dyrt att fara tillbaka till Schinznach för ny klippning. (Någon slags konsumtion får jag väl ha kvar...)
Det är världscup i rugby här i Bermuda denna vecka. I går kväll åkte jag och rekade lite vid nationella stadion där det var en 60-talsspelning på kvällen efter den dagens avklarade matcher. Jag ska minsann ta och gå på nån av matcherna och sedan frottera mig med de andra glada besökarna, alternativt någon av spelarna :-), på efterfesten! Kul när det händer grejer!
Åh, jo, just det: färgglada bermudashorts är en vanlig syn här. Faktiskt! Framförallt på män över 40. De bär tjocka knästrumpor till och ofta skjorta, slips och blazer. Underhållande och rätt snitsigt när man vant sig lite vid synen! Who'd have known?
Jag har nog glömt några saker jag tänkte berätta, men det är ändå efter läggdax redan, så... G'night!
No comments:
Post a Comment