150:e inlägget - Christmas Walkabout och mer...

Varje år den första fredagen i december så bjuder orten St George's in till en julrundvandring, Christmas Walkabout, när skymningen fallit. Den ville jag inte missa och efter mild övertalning lyckades jag lura med mig Robert dit. Förutsättningarna var inte de bästa, för meteorologerna hade hotat med stormvindar och regnbyar, men busvädret dröjde, tack och lov, och det blev en jättehärlig kväll och upplevelse.

Jag visste inte riktigt vad denna rundvandring skulle innebära, men jag blev snart varse att man förutom att få njuta av vacker julbelysning utvändigt också fick gå in och titta i ett 20-tal hus, de flesta ca 300 år gamla! Bermuda National Trust stod bakom arrangemanget. Det var fantastiskt att få gå in dessa mysiga och varsamt renoverade gamla byggnader. Det var bl a kyrkor, privatbostäder, museer och en prästgård man fick beskåda från in- och utsidan. St George's var Bermudas huvudstad från landstigningen 1609 fram till 1815 då Hamilton tog över.

I början så var fryslorten Karin hurven, som vanligt, men efter att vi avlagt visit på ett par ställen så hade jag fått upp värmen fint från insidan, för det bjöds nämligen på någon form av förfriskning på nästan varje ställe (sherry, sangria, äggtoddy, mulled wine m m) och på en del ställen var det t o m mat. Inga problem att hålla värmen alltså, och det var värst så trevlig kvällen blev! :) Skämt åsido så är bermudianerna, de äkta och de inflyttade, himla trevliga och gästvänliga.

Vi var på plats tidigt, men allteftersom så fylldes lilla St George's med besökare. Bland andra så började vi prata med ett par i övre medelåldern som seglat från Australien. De hade varit ute i ett halvår och planerade att vara tillbaka norr om Brisbane om ca ett år. Det tyckte jag lät sympatiskt!



Efter avslutat evenemang blev det en liten kontrollrunda av Hamiltons uteliv.

Hamilton kan minsann också julpynta sina hus!

Man hade förutspått riktigt dåligt väder för hela helgen; med åskskurar och stormvindar upp till orkanstyrka, så jag visste inte riktigt vad jag skulle planera för min lediga dag, som inföll idag. Men jag startade med en löprunda, den "gamla vanliga" femkilometerssvändan längs Railway Trail. Det var visserligen rejält blåsigt, men i övrigt fint. Jag tänker ofta när jag är ute och springer den sträckan, som är väldigt lummig och fin, att det är så djurfritt här. Det är alltid någon tupp och ett gäng hönor i farten, ibland med ett koppel kycklingar i släptåg, men i övrigt är det ovanligt (för mig, inte för Bermuda) tomt på djur- och insektsfronten. Inga skalbaggar, ormar eller harar.

Sen förmiddag och framåt tillbringade jag inne i Hamilton. Jag hade hoppats att kunna gå på det konstgalleri som finns inne i City Hall, men just idag var det förstås stängt. Nåja. Vad är väl en utställning på stadshuset? Helt underbar, förmodligen, men jag får ta den en annan dag istället. Efter en livsuppehållande dubbel espresso beslutade jag mig för att vandra runt i Hamilton och fota. Hittills har jag förmodligen mestadels visat en tämligen vacker sida av Bermuda via bloggen, idag ämnar jag modifiera den bilden lite. Lite grann.


City Hall i Hamilton, vars arkitektur inspirerats av bl a Stockholms stadshus

Court Street


Häromdagen när jag gjorde en avstickare så upptäckte jag att Hamilton har ett gammalt fort som är en rest från den tid då britterna hade en flottbas ute på Dockyard. Det var en glimrande utsikt över stora delar av Bermuda uppifrån fortet, så jag är så glad att jag hittade dit. Men eftersom jag orutinerat lämnat kameran hemma då jag var där ville jag tillbaka för att fota.

Utsikt från Fort Hamilton. "Mitt hus" är det stora vita lite till höger om mitten.

Fort Hamilton
Bron över vallgraven samt nedan den överväldigande grönskan som frodas i vallgraven.


King Street

Ett av mina absoluta favorithus i Hamilton. Älskar nedgångna byggnader. På bild. Inte att leva i...

Kruxet med att fota de "sjaskigare delarna av Bermuda" är att det är svårt för mig att veta var det är säkert för mig att stanna och hala fram kameran. Jag får erkänna att jag har svårt att ta brottstatistiken på allvar, beroende på det som jag tidigare beskrivit; att denna lilla paradisö på många sätt känns som "på låtsas". Men tidningen igår innehöll flera artiklar som svart på vitt presenterade det våldsamma och sorgliga läget i Bermuda.

Över 50% av alla svarta ensamstående mödrar lever på eller under gränsen till fattigdom. Den genomsnittlige 2-rumslägenheten kostar 3 000 dollar per månad, medan en arbetare i snitt tjänar 45 000 dollar per år. Det blir alltså svårt att få det att gå ihop. Förra året uppmärksammades 600 påstådda fall av någon slags vanvård/misshandel av barn, men på socialförvaltningen tror man att den egentliga siffran är 10 gånger högre. Alltså ca 6 000 fall fördelade på 65 000 invånare... Andelen våldsbrott sett till antalet invånare är 10 gånger högre än i USA. (!) I området kring en speciell gata bakom Hamilton har 44 skottlossningar ägt rum i år, 11 av dem med dödlig utgång. Det finns alltså anledning att vara försiktig.

Inbillar mig att fiskserveringen utanför bild, till höger om orangea huset är toppen, men tyvärr så är inte kvarteret det, så jag utforskade inte saken närmre.


Bermudas signaturfärg är tveklöst rosa. Stränderna är kända för att vara rosa, bussarna är rosa och bevisligen även ett av Hamiltons få varuhus, Gibbons. Jag MÅSTE fota deras damklädesavdelning innan jag lämnar ön. Har gått in där några gånger för att få snabb underhållning och det är som att färdas 25-30 år bakåt i tiden. En intressant upplevelse med andra ord.

Sedärja! Det tog blott 75 minuter att ladda upp femton foton. Geschwint!

Bara två veckor kvar här nu...