Sunday, December 5, 2010

Å här kommer en "Pohlman" från Bermuda

Med väderfacit på hand var det bra att jag valde gårdagen som ledig dag, istället för idag, söndag, för hej! vad det har stormat och störtregnat. Visserligen så regnade det en del igår också, ca tre gånger per timme utan förvarning, men då blev det oftast bara ett stilla duggande i tre minuter, sedan var solen där igen, och värmde riktigt skönt, faktiskt.

På grund av dagens väder och eftersom det inte fanns några måsten utanför huset så gick varken E eller jag ut, förrän på eftermiddagen då en av grannarna i botten av backen ringde och berättade att de två bastanta gamla pelare som kantar infarten till "vårt" hus under natten decimerats till en. En bilförare hade kört ner den andra och smitit från platsen. Vi traskade ner för backen och inspekterade. Det var inte mycket kvar av den pelaren. Det förklarade både varför jag vid halv fem på morgonen vaknat av ett brak som eventuellt kunde varit en inbrottstjuv i köket under mitt rum (och det tog en stund att somna om därefter för jag låg och överlade med mig själv om jag i så fall skulle gå ner och uppmärksamma denne tjuv på min existens eller låtsas som det regnade och försöka somna om) samt att utryckningsfordon dök upp något senare och parkerade i närheten av vår uppfart.

Jag förstår om den som läser bloggen emellanåt undrar om jag överhuvudtaget jobbar och vad jag i så fall gör, eftersom jag skriver så lite om själva arbetsuppgifterna. Sedan H dog har mina göromål av förklarliga skäl blivit luddigare. Denna vecka har jag bl a lagat mat, tvättat och strukit, putsat koppar, diskat, småstädat, kontaktat diverse personer för hjälp med jobb i huset eller andra praktiska spörsmål, åkt och handlat mat - på skotern och med E - strimlat konfidentiellt material, smort gnisslande dörrar, städat uteplatsen, pysslat om växter, åkt och inhandlat nya snittblommor, svarat i telefonen, lagt över E:s mejladresser från ena mejlprogrammet till det andra, men framförallt så har jag hållit E sällskap då hon velat.

Nu är det 19 grader ute. Inte illa för att vara efter kl 22. I december. Men temperaturen har sjunkit de senaste veckorna, främst på kvällar och nätter (ner till ca 16 grader) och under första halvan av dagen frös både E och jag så mycket att vi satte på värmen i några rum. Ja, det är sant. Hade kofta, handledsvärmare OCH sjal för att hålla värmen innan dess. Man anpassar sig... (Fast jag har ärligt talat aldrig varit särskilt förtjust i innetemperaturer under 20 grader, dagtid.)

Ny vecka och nya möjligheter imorgon! Önskar dig en framgångsrik vecka!

(Måste lägga till om den fantastiske Mr Barnes som fem dagar i veckan står och vinkar i rondellen in till Hamilton att jag genom en turistbroschyr fick veta att han är hela 84 år (!) och står på "sin post", inte kl 7-10 som jag hört, utan 6-10! Beundransvärt! Jag tycker att han är helt rätt på det - så länge han orkar, kraken. Leenden fortplantar sig. Ett kom-i-håg att suga lite på i den nya veckan kanske?)

No comments:

Post a Comment