Bern - topp tio på livskvalitélistan

Din hängivna guide Blondie (mitt fyra dagar gamla alias). Denna gång i Bern. Fotot är taget nedanför Bundeshaus.


I fredags kväll när jag ägnade mig åt en lös planering av min lediga lördag så funderade jag över flera resmål, men bestämde mig så småningom för Bern, den schweiziska huvudstaden med knappt 130 000 invånare. Bern är Schweiz fjärde största stad, efter Zürich, Geneve och Basel. Den medeltida, välbevarade stadskärnan finns sedan många år med på Unescos världsarvslista. Floden Aare snirklar kring gamla stan som har formen av en halvö. Bern har utsetts till en av tio städer i världen där man kan uppleva mest livskvalité och det har jag full förståelse för, för Bern är nämligen en underbar stad. Basel får stryka på foten och det är faktiskt så att t o m älskade Zürich har tuff konkurrens här. Tut mir Leid, Zürich, aber so ist es!


Bundeshaus, där den schweiziska regeringen håller till, från framsidan. Torghandel pågick på torget utanför. Vädret var ljuvligt och det var mycket folk i farten.



Aningen motljus, vy in mot gamla stan från Kornhausbrücke. Nedanför grönskan flyter Aare. Se bilden nedan.

En del av den flera km långa arkaden som är en av världens längsta väderskyddade shoppingpromenader. Notera de vita källarluckorna i valvet längst till vänster. Alternativet till att ha sin butik inne i arkaden är att ha den i källarplanet med ett par luckor som entré (och då står de så klart på vid gavel när det är öppet).

Zytglogge. Alltså, Zytklockan översatt från schweizertyskan.

Strax innan klockan ett samlades en hel hop turister nedanför klockan. Nyfiken i en strut/undertecknad/Heidi/Blondie anslöt sig till hopen och stod med kameran i högsta hugg och förväntan aningen uppskruvad. När så klockan blev ett så ... ja ... slog klockan ett, helt enkelt. Inte mycket mer att rapportera. Folkskaran skingrades snabbt och diskret åt olika håll.

Det är säkert mer action klockan åtta. Eller så.

Faktum är att jag denna gång inte hittade några särskilt lockande konstutställningar på nätet, så i museiväg nöjde jag mig med Einstein-Haus. I en tvårummare i det s k Einsteinhuset, längs gamla stans mesta shoppinggata, så satt år 1905 det då unge geniet och klurade tillsammans med sin fru på den speciella relativitetsteorin. Det gjorde de som bekant med viss framgång. Nedan Alberts betyg från skolgången i Aarau (som ligger i närheten av Schinznach Bad).



Nedan: Bärengraben (ung. björngraven) på andra sidan floden från gamla stan. Enligt sägen så döptes staden i slutet av 1100-talet efter en björn som grundaren av staden dödat. På schweizertyska heter staden Bärn. Björnen återkommer i stadsvapnet och på andra sätt som symbol för staden. Björnparken är ett av de tydligaste kännetecknen för staden och en populär turistattraktion. I förstoring kan man skönja minst tre björnar i bilden. (Where's Waldo?)


"Björnen sover..."

Ett alternativ till den traditionella badankan? Kunde säkert liva upp lögarkvällarna hos den genomsnittliga småbarnsfamiljen.


Staden visade sig verkligen från sin bästa sida i sommarvädret; arkitekturen, omgivningarna, grönskan, floden, höjdskillnaderna. Fast jag kan tänka mig att Bern charmar besökare även under flertalet dagar övriga årstider.




Sist men inte minst så kan jag nu offentliggöra att jag har varit på min första Tobleronefestival. Äntligen! :) Blir det mer schweiziskt än så? Toblerone som tillverkas i Bern hade 102-årsjubileum i lördags och det firade man på olika sätt, ballongutdelning, ansiktsmålning, konsert o s v, på ett av stadens torg. Kronan på verket, för mig som chokladälskare och vuxen (enligt passet), var åsynen av den rekordstora 102 kilo tunga Tobleronekakan som bokstavligt talat hackades upp i bitar till publiken.


Svar "ja". Klart jag smakade! Armbågade ner några barn och tog för mig.
;)